Hjertman

En av Per Nordtmans efterkommande var Sven Hjertman. Han var gift med Pers dotterdotter Petronella Olofsdotter Hising från Björkö Ryd. Inte mycket har varit känt om honom tidigare. Hans namn tillskrevs svärmodern i hennes bouppteckning 1803 9/3. Hans ungefärliga ålder har framkommit i hfl. Sven skall ha varit född i Masthugget och varit bokhållare på ett salteri. Han har åsatts ett dödsdatum. Fyra barn namnges i nämnda bou och finns med i födelseboken. Att sonen Andreas kom att gifta sig och flytta till Torslanda sn har forskats fram.

Sven Hjertman har alltså varit en ganska anonym person. Man kan hämta lite mera i kyrkböckerna, t.ex. att han levde som änkling i ungefär 20 år efter hustruns för tidiga bortgång. Han lyckades inte så bra i sitt yrke, utan blev fattig. Hälsan var vacklande, och han kallas bräcklig i längderna. Men var han född i Masthugget? Varifrån kommer den uppgiften? Varifrån kom han innan han gifte sig med Petronella? Och var och när dog han? Allt detta har jag kunnat få fram med hjälp av originalkällor och register i Arkiv Digital. Och det har framkommit mycket mer! Det har växt fram en bild av Sven Hjertmans liv, familj och släkt som bl.a. kan behövas som komplettering till Per Nordtmans släkt. Det visar sig att Sven Hjertman var född i Västerlanda sn i Bohuslän, att han bodde i Göteborg i flera år och var gift där en gång före Petronella. Han hade ett barn till förutom de ovan nämnda, och han dog i Norra Hästevik.

Jag ska försöka beskriva forskningen om Sven Hjertman för att visa hur mycket man kan få ut av materialet som man har hemma i AD. Man kan se en familj växa fram ur anonymiteten. Man kan hitta oväntade fynd som gäller andra personer man forskat på. Man kan upptäcka nya källor som man inte känt till innan, och man kan lära sig utnyttja alla källor. Det är viktigt att tänka på att det finns många fel, både i originalen och i registren. Det finns stavningsvarianter i registren. I fråga om Sven Hjertman kan nämnas att namnet även stavats Hiertman, Gerdtman, Järman och Jättman. Och det verkar ha varit vanligt att det i fråga om en person ibland användes släktnamn och ibland fadersnamn. Så t.ex. kallas Svens far ibland Hjertman (med variationer) och ibland Andersson. Man måste då leta på olika ställen i registren och när man hittar den eftersökta personen gå till originalkällan för att kanske få fram fler stavningsvarianter. Det är viktigt att man går fram och tillbaka flera gånger mellan original och register för att utnyttja de nya kunskaperna i nya hypoteser som måste kontrolleras. Uppgifter från en källa måste stämmas av i andra källor. Bouppteckningar är mycket viktiga för att säkerställa härstamning. Domböcker kan ge mycket, men har inte behövt utnyttjas här. Men nog om detta! Nu börjar vi släktresan.

Det står i vigsellängden 1766 att han var bokhållare i Masthugget, på ”Nya kajen”. Det finns ingen inflyttningsattest, då dessa inte börjar förrän 1771. Det står inget om födelseorten i hfl. Göteborg har alltid haft många invånare jmf med omgivande socknar, och församlingarna är svåra att förstå sig på, då de i många fall har ändrats, man har inte behövt tillhöra en församling där man bodde, och de områden som senare blivit egna församlingar har tidigt förts ihop till en i original och register. Särskilt gäller detta Örgryte som omfattat kringliggande områden i öster, söder och väster (t.ex. amiralitetsförsamlingen, Gamla och Nya varvet, Majorna och Masthugget).

Det finns register över taxeringslängder från 1762 till 1803. Där hittar man i elfte roten Sven Hjertman och en piga Anna Hjertman på samma adress. Hon förmodade jag då vara hans syster. Här får man också se att Sven först var murargesäll och sedan betjänt/bokhållare. Men mer än så finns inte i denna källa. Nu till registren! I dödboksregistret finner man att Sven först var gift med en Anna Christina Ramsvik. Hon dog 1761 8/5. Vigseln har inte kunnat hittas. Troligen skedde den i Göteborgs Domkyrkoförsamling, där längderna saknas före 1762. Vem var hon? För att hitta detta kan man använda register. Först skall dock sägas att det är bra att googla på den eftersökta personen innan man gör något alls! Det är inte så sällan man får uppgifterna via någon som redan forskat på den. De måste i många fall kontrolleras innan man kan lita på dem, men de är alltid en möjlighet en utgångspunkt för en hypotes.

Ett register är släktnamnen i Bohuslän (även andra län finns) som går fram till 1800. Där finns dock inget om städernas invånare, med undantag av de delar av Göteborg som låg under Örgryte. De finns med där. Stadsförsamlingarna i Göteborg har egna register, liksom de andra städerna i länet. Bohuslän är gynnat i detta fall jämfört med övriga Sverige. Anna Christina fick sökas ända uppe i Strömstad för att hittas. Den möjliga systern Anna gick också att hitta något om. Det visade sig att hon var gift i Göteborg, men efter en kort tid blivit änka. Det var alltså så att Sven och Anna som unga änklingar flyttade ihop under en tid.

Det visade sig sedan att Sven och Petronella bodde något år i Göteborg, innan de flyttade ut i skärgården. De fick där sonen Petter som sedan kom att nämnas i mtl och bou. Sven dog efter 1802, det sista året han finns med i mtl. På nätet finns ett påstående att han dog på Sanden i Torslanda 1808. Där står också att det i Öckerö socken fanns en kypare (tunnbindare) Lars Peter Hjertman samtidigt, och att han kom från Karlshamn. Det är riktigt. Han finns med i inflyttningslängden. Det går lätt att hitta honom som född i den staden som son till stadstjänaren Peter Hjertman och hans hustru Hanna Larsdotter. Det finns en bou efter denne Peter Hjertman, men där står att han bara hade barnen Lars Peter, Christian och Anna. Det finns alltså inget som säger att de två släkterna hängde ihop. Lars Peter var alltså ett sidospår. I Torslandas dödbok 1808 är det tydligt att det var kyparen Hjertman och hans hustru på Sanden som dog 1808. De dog samma dag och av samma infektionssjukdom.

Var dog då Sven Hjertman? Eftersom han försvann från Öckerö sn 1802 och inte finns med i dödboken där, letade jag i Torslandas dödbok och hfl för Norra Hästevik, där sonen Andreas var gift. De andra sönerna var svårare att hitta. Och det visade sig vara rätt. Sven hade flyttat till sonen i Hästevik och dog där 1814.

För att hitta var Sven var född gick jag till släktnamnsregistret igen. Sven var född (enligt olika källor) 1731 eller 1736. Fanns det någon Hjertman i Bohuslän som fick barn vid den tiden? Det kunde vara en Peter Hjertman med tanke på att Sven fick en son med det namnet. Det fanns en Olof i registret också, men Sven fick ingen son med det namnet. Peter Hjertman i Västerlanda fick två söner Anders, 1736 och 1742. Nu gick jag till originallängden och kunde lägga till flera barn som Peter fick. Han åsattes olika efternamn i födelseboken. År 1733 fick han sonen Sven! Då kallas han i registret ”Förman”. Enligt min läsning står det dock Järman. Det är ingen tvekan att det är rätt Peter, då han var dragon, hustrun var densamma och han bodde på ett och samma ställe, där det inte fanns någon annan Peter då. Åldern stämde också bra, och i register för Bohuslän och Västergötland föddes ingen mer Sven Hjertman under 1730-talet. Dessutom framgick det av bou i Göteborg 1763 efter Anna Persdotters man att denna var syster till Sven Hjertman. Alltså hette fadern Per eller Peter.

Efter detta var det bara att plocka fram Svens föräldrar och far- och morföräldrar i Västerlanda och Hjärtum. Det underlättades av de utmärkta registren som Släktdata har gjort. De finns nu också som länk via Arkiv Digital. Fadern, dragonen Peter Hjertman, var lite svår att följa framåt i tiden, i och med att han försvann från Västerlanda före mtl 1748. Men i släktnamnsregistret finns en dragon Per Hjertman, vilken fick barn i Partille socken 1749 och liksom det barnet själv dog där samma år. Det visade sig vid närmare kontroll vara vår dragon: hustrun hade rätt namn, och det finns ju inte några andra dragoner Per Hjertman i den trakten då.

Till sist något om Sven Hjertmans barn.

Sonen Peter som nämns i mtl några år och i Kerstin Nordtmans bou hittade jag i registren för Marstrand. Det visade sig där att han var tulltjänsteman och var gift med en Maria Christina Holm. De fick inga barn. Det framgår där också när han dog. I släktnamnsregistret finns en Peter Hjertman 1794 som far till ett uä barn i Lycke sn. Det var ogifta Cecilia Lindroth som han då sägs ha varit förlovad med. Barnet (Lars) dog efter ett halvår. Cecilia bodde senare som ogift i Marstrand hos sin syster, vilken var den hon bodde hos i Lycke när hon fick barn. Det är väl ganska säkert att det var vår Peter Hjertman som åsyftas i födelseboken.

Dottern Anna Catharina nämns i mtl 1770-73 för Öckerö sn som dotter. Hon flyttade till Göteborg 1789 5/10 (flyttningsattest Christine sfs 1790:13). Piga gift 1806 13/4 i Göteborgs Christine sfs med segelduksarbetaren Anders Spångberg i hans andra gifte (han 55 år och hon 38 år vid vigseln). Han gift I med Greta Petersdotter Möller (död 1801 30/10, 55 år gammal, bou först 1806 6/3 och tvingande pga förestående omgifte). Anders död av feber 1808 31/7 i Göteborgs Christine sfs. Anna änka i 45 år. Död 1853 10/7 av ålderdom som fattighjon i "baracken" (="Arbetshuset", där fattighjonen var inlåsta och tvingades arbeta, som mest 500 intagna samtidigt).

Sonen Olof nämns i hfl 1800-02 och sägs ha flyttat till Säve 1802. Där finns hfl för den tiden. Om man lusläser dem hittar man bara en Olof Svensson, ingen Hjertman. Men denne Olof hade rätt födelseår, 1776, och måste ha varit Svens Hjertmans son. I de olika hfl kan han följas mellan gårdarna, där han arbetade som dräng. Det visar sig att han blev gift (sannolikt 1808 eller 1809) med en Britta Olofsdotter och dog 1812. Hans bouppteckning är bevarad. Där framkommer att han var skomakare.

Sonen Andreas i Hästevik erbjuder inga stora problem att utforska, och man får lätt fram hans barn och hans och hustruns dödsdatum. Bou finns. Andreas hustru var född i Säve. Det står i hfl. Om man följer henne och Andreas i hfl omkring vigselåret ser man att hennes familj hade kommit till Hästevik 1805-08. I hustruns bou meddelas att hon ärvt ¼ i gården efter föräldrarna och att dessa köpt den 1807.

Henrik Karlsson

2016

 


 

1 Sven Hjertman, född 1733-03-23 i Kneken, Västerlanda sn (O), död 1814-05-13 i Hästevik Nordgård, Torslanda sn (O) (av ålderdom).
Bokhållare i Öckerö sn (O).
Far 2 ] [ Mor 3 ]

-Skall enligt uppgifter i hfl och mtl för Öckerö sn ha varit född 1731 eller 1736. I bevarade källor, delvis registrerade, finns bara två Sven födda i början av 1700-talet. Den ene föddes 1717. Den andre (=denne) var son till en dragon Per Hjertman i Västerlanda. Han kallas bara vissa ggr Hjertman, andra ggr Andersson. När sonen Sven föddes står det i registret "Förman", men jag läser det i originalet som "Järman" eller "Jarman". Dessutom kallas han "Hiertman" i födelseboken både 1736 och 1742, liksom i mtl 1742.
-Sven Hjertman nämnd i Göteborgs taxeringslängder 1762-69 (saknas före 1762). De två första åren står han som murargesäll hos murarmästaren Benjamin Rancke i andra roten 120, resp. 113. Sedan benämns han handelsbetjänt i elfte kvarteret 48-50. Åren 1767-68 fanns även en piga Anna Hjertman på samma adress (1769-70 på nr 36-37), säkerligen Svens syster. Egentligen var hans syster Anna i Göteborg änka då, men det kan väl vara så att hon kallades piga. Se vidare under henne.
-När han gifte sig 1766 var han bokhållare i Masthugget "på Nya Kajen". Arbetade sedan på Lilla Varholmen som bokhållare vid Dam och Kåres salteri. Står i mtl 1770 (daterad 1769 27/10) som betjänt (till stor del synonymt med bokhållare). I mtl 1772 (1771 saknas)-84 är han skriven på salteriet Lilla Rörvik på Björkös västra sida. Från 1785 (=1784 3/11) är han inhyses i Björkö Bångegård. Det kan dock vara Tommetaskan, där han i hfl 1800-02 står som inhyses hos skomakare Wettergren. Fattig 1786-87, bräcklig från 1788.
-Död efter 1802 (mtl 1803, daterad 1802 27/11). Dog hos sonen Andreas i Hästevik, där han bodde sina sista år.


Gift 1760 med
Anna Christina Ramsvik, född 1726-08-21 i Strömstad sfs (O), död 1761-05-08 i Majorna, Örgryte sn (O) (av feber).

-Dotter till handelsmannen och rådmannen Christen Ramsvik och hans andra hustru av tre Anna Larsdotter Wäfvendal (dotter till kyrkoherden i Skee Lars Jonsson W. och hans hustru Elsa Nagel). Efter giftet med Christen var tredje hustrun Elisabeth Lindbom gift med gästgivaren Halvard Larsson i Wijk i Skee sn. De gifte sig 1763 27/9, varefter Halvard dog redan 1764 (mtl 1765) och Elisabeth flyttade tillbaka till Strömstad.
-Kallas i moderns bou 1744 Christensa.
-Vigselåret uppskattat. Finns ej i bevarade längder, vilket han betyda att man gift sig i Göteborgs Domkyrkofs, där längderna börjar 1762.
-Var "33 år 7 månader och 18 dagar" gammal när hon dog, men det stämmer inte exakt. Dock inget tvivel om att det är rätt härstamning enligt ovan.
-Bou 1761 3/11 i Sävedals härad.
-Inga barn.

-Andra Ramsvik i Göteborg var Maria (bou 1748:1515, gift med handelsmannen Lars Mellenberg) och Lisa (död ogift 1760 12/2 i Domkyrkofs), identisk med Anna Elisabet som var fadder i Christine sfs 1750 och 1757. Dessa två var också barn till Christen Ramsvik, liksom Ingrid (gift med tulljaktslöjtnanten Petter Backe i Strömstad - sannolikt släkting till den Peter Backe som var måg och efterträdare till kyrkoherden i Hjärtum Christen Jacobsson) och Sven (=sammanlagt fem barn i livet vid bou 1761):
Gifte I: d. Anna Dorothea 1715 27/8 (död 1740 27/5)
Gifte II: d. Ingrid 1720 6/11
d. Lisa 1723 8/6
d. Maria 1724 7/12
d. Anna Christina 1726 21/8
s. Sven 1728 14/2
d. Elsa Laurina 1729 23/11 (sannolikt död 1730 8/9)

-Ur arbete på nätet om Strömstads husägare genom tiderna, något redigerat och rättat:
-Ramsvik, Christian Persson, f. 1682 † 1759 25/5. Enrollerad, styrman i örlogsflottan, var 1709 med om att under Fladstrand taga till pris en norsk postjakt, tjänstgör 1710 ombord i skeppet Warberg, kommendör Olof Knape, då på återresan från Holland, dit skeppet överfört »ambasadeuren», uppbringas tvenne norska flöjter, lastade med trälast, hvilka blevo rationerade. var 1712 kornmenderad med expeditionen från Göteborg på samma skepp, som då fördes av capitain Ancarcreutz, varvid under holländska vallen upbringades 9 st.
i Norge hemmahörande fartyg, därav en fregatt, »som infördes i kgl hamn och sedan til Marstrand, men hvad laddningen de innehaft kan ingen berätta»,
1716 på galären Castor, som fördes av löjtnant Koster och uti Rundösundet, 1 mil fr. Strömstad, upbringade en galej benämd »Poulux» och en dubbelslup, 1717 på samma galär, då denne på Rossöfloden uppbringade 3 barlastade galioter,
en flöjt och en krejert, lastade med trälast, ett skepp med trälast och en krejert med kalk, hvilka priser infördes och lossades i Strömstad; handlande,
handlar 1736 m. småkram och fiskevaror, i bouppteckn. 44 12/1 e. hans andra hustru uptagas »Köpmansvaror bestående av åtskilliga små sorter, som icke kan så noga spesifiseras utan värderas in allo til 7 d. 16 öre smt», handelsaffären tyckes således drivits i den mest anspråkslösa skala; tecknar sig 1724 för fjärdeparten i en fiskeskuta, äger 44 en lott i en gråsidevad; äger 1724 en liten jakt om 1 läst; under kung Karls ofred fråntogos honom av fienden 4st. roddbåtar, därav en lastad med gods.
Anmäler 1728 11/5 för magistraten, »huruledes han formedelst denna stadsens ringa näring ock handel icke kan längre draga någon borgerlig tunga och skatt utan är sinnad härmed upsäija sitt borgerskap och begifva sig till Fridrichshall eller någon annan ort uti Norriget, på det han därstädes må kunna med större nytta och fördel sin handtering drifva, förmodandes der till vinna så mycket mera magistratens tilstånd, som han långt öfver sina 6 år borgare sutit och igenom ett  längre förblifvande här i staden ser sig eij annat för ögonen svefva än en derpå fölliande ruin och undergång, emedan han sig så diupt uti skuld hos sine creditorer försatt, att han befarar sig icke kunna dem förnöija mindre hafva någon ägendom i behåld». Och som magistraten hade sig väl bekant, »at sedan han förnögdt sina många Creditorer skall han vara uti ett fattigt och medellöst tillstånd stadder, ty kunde mag. i så beskaffat måhl honom icke med någon 6:te penning eller annan rättighet besvära och fördenskuld eij annars giöra än honom uti denna des skiäliga ansökning till ett obehindrat utflöttande af Riket behörigt tilstånd lämna». Säges 1728 vara flyttad til Norge, men redan följande år heter det om honom »återflött från Norge».
Hade 1721 något krångel med landtullen, varför han på tullnären Monselii begäran arresterades, men sedan han setat häktad i tre veckor och Monselius ej vårdade sig om sakens befordran til laga upptagande vid sitt behöriga forum, upphävde magistraten arresten.
Brännvinsbrännare 1733, 34; kyrkoföreståndare 1719 21/12—22 21/12, en av stadens äldste 30, 34, 37, 47; 45 en av ledarna i oppositionen mot magistraten; väljes til rådman 51 27/7, fullmakt 15/8 s. å.
G. 1. 1714 11/5 m. Ingrid Jacobsdotter, (dtr av Larsson, Jacob), † 1718 5/5, 2. 1718 10/9 m. Anna Larsdtr Wäfvendahl, f. 1696 † 1743 26/3, 3. 44 20/3 m. Elisabeth Lindbom, f. 1718 † 84 l0/4, dtr av Sven Andersson L. och änka e. borg. Petter Kleen.
Äger 1715 nr 1: 7, fr. 44 nr 1: 54,20—45 nr 2: 14; änkan äger fr. 82 del i 2: 23.


Gift 1766-08-24 i Öckerö sn (O) med
Petronella Olsdotter Hising, född i Ryd, Björkö, Öckerö sn (O), död 1784-04-06 i Lilla Rörvik, Björkö, Öckerö sn (O) (av hetsig feber).

-Dotter till ostindiefararen Olof Sörensson och hans hustru Kerstin Persdotter Nordtman.
-Kallades vid vigseln "mademoiselle Petronella Olsdotter Hising".


Barn i andra giftet:
* Peter Hjertman, född 1767-07-25 i Masthugget, Göteborg,
Örgryte sn (O), död 1855-06-26 i Arvidsvik, Marstrand sfs (O),
(av ålderdom). Sjötullvaktmästare i Marstrand.
-Nämns i mtl 1770-73 för Öckerö sn som son. Nämnd senast i mormoderns bou 1803 9/3.
-Säkerligen identisk med den Peter Hjertman som fick den uä sonen Lars på Skepphall i Lycke sn 1794 19/7. Var då förlovad med Cecilia Lindroth (hon var "hans tilltänkta hustru"). Lars dog antagligen tidigt. Cecilia verkar inte ha blivit gift och nämns i Marstrands hfl 1800-07 hos sin syster Anna Catharina (född 1759 12/11). Denna hade bott på Skepphall och varit gift med hamnvakten Bengt Jungberg, och det var väl där Cecilia vistades 1794. Båda systrarna uppges ha varit födda i Bohuslän, men har inte kunnat återfinnas i några register.
-Peter blev verkligen gift så småningom, men med en Maria Christina Holm, född 1772 13/12, död 1830 26/8 av lungsot. Hon har inte kunnat hittas i registgren för Bohuslän. När de gifte sig är inte känt, eftersom de inte har kunnat spåras före 1823, då de börjar nämnas i Marstrands hfl. De fick inga barn.

* Anna Catharina Hjertman, född 1769-09-28 i Lilla Varholmen, Torslanda,
Öckerö sn (O), död 1853-07-10 i Göteborg, Christine sfs (O),
(av ålderdom).
-Nämns i mtl 1770-73 för Öckerö sn som dotter.
-Flyttade till Göteborg 1789 5/10 (flyttningsattest Christine sfs 1790:13).
-Ej nämnd jämte bröderna i mormoderns bou1803 9/3.
-Piga gift 1806 13/4 i Göteborgs Christine sfs med segelduksarbetaren Anders Spångberg i hans andra gifte (han 55 år och hon 38 år vid vigseln). Han gift I med Greta Petersdotter Möller (död 1801 30/10, 55 år gammal, bou först 1806 6/3 och tvingande pga förestående omgifte).
-Anders död av feber 1808 31/7 i Göteborgs Christine sfs.
-Anna änka i 45 år. Död som fattighjon i "baracken" (="Arbetshuset", där fattighjonen var inlåsta och tvingades arbeta, som mest 500 intagna samtidigt).

* Olena Hjertman, född 1773-06-16 i Lilla Rörvik, Öckerö sn (O),
död 1775-12-28 i Lilla Rörvik, Öckerö sn (O) (av slag).

* Olof Svensson, född 1776-05-12 i Lilla Rörvik, Öckerö sn (O),
död 1812-06-06 i Askesby Hög, Säve sn (O) (av -). Skomakare i Säve.
-Kallade sig inte Hjertman mer än i flyttningslängden 1798 och hfl för Öckerö sn 1800-02.
-Nämnd i mormoderns bou 1803 9/3.
-Flyttade 1798 18/9 till Lundby sn, och därifrån till Nya Älvsborg som han återvände ifrån 1800.
-I hfl 1800-02 sägs han ha kommit från Nya Älvsborgs fs 1800 och sedan samma år ha vistats i Säve samt 1802 flyttat tillbaka dit. I hfl för Säve finns bara en tänkbar person 1800-13: Olof Svensson, och han har rätt födelseår. Han flyttade 1802-08 som dräng från Öxnäs Mellangård till Askeby Östergård och därifrån till Askesby Hög samt åter till Öxnäs Mellangård. I hfl 1808-11 flyttar han åter till Askesby Hög samt stryks där och överförs till backstugan Snickerås i samma gård som gift med en Britta Olofsdotter, född 1779 27/5.
-Bou finns 1812 4/12. Det är där man får veta att han var skomakare. Det står visserligen Brunstorp som hemort, men det måste ändå vara rätt. Lösningen på det problemet får man i nästa hfl, där det farmgår att Britta som änka flyttade tillbaka till Brunstorp Övergård där hon förmodligen var född. Hon fick flytta in i en backstuga till gården hennes syster och svåger bodde på. De kan ha varit döttrar till Olof Larsson i Uppegården som den också kallades.
-Britta död som fattighjon 1853 13/12 i kolera. I dödboken Svensson.

* Andreas Hjertman, född 1779-02-10 i Lilla Rörvik, Öckerö sn (O), död 1831-08-22 i Hästevik Nordgård, Torslanda sn (O) (av frossa). Åbo i Hästevik.
-Flyttade runt mellan öar och gårdar 1800-02 som dräng.
-Nämnd i mormoderns bou 1803 9/3.
-Gift 1807 5/7 i Torslanda sn med Helena Petersdotter, född 1787 8/12 i Gunnesby Sörgård i Säve sn som dotter till Peter Andersson och hans hustru Ingeborg Nilsdotter. Familjen hade flyttat till Hästevik Nordgård i Säve hfl 1805-08. De köpte 1/24 mantal 1807. Födelsedata enligt hfl för Säve. Peter död 1805. Ingeborg död i hfl för Torslanda 1808-12 men ej införd i dödboken. Helena död 1855 27/10 av okänd orsak.
-Bou finns 1834:177 och 1856:203.
-Barn: Olena 1809, Peter 1811, Johannes 1815 (drunknad 1870), Samuel 1819, Elias 1823 (död 1828 av feber) och Anna JOHANNA 1827. Andreas hade inte något av syskonen som fadder för barnen.


*** Generation I ***

f
2 Peter Andersson Hjertman, född 1705-07-02 i Rishageröd, Hjärtum sn (O), död 1749-03-14 i Ugglum soldattorp, Partille sn (O,P) (av håll och styng).
Dragon i Kneken och Gnällen, Västerlanda sn (O).
Far 4 ] [ Mor 5 ] [ Maka 3 ] [ Proband 1 ]

-Bodde i Kneken. Ibland skrevs Södra Kneken. Nämnd där i mtl från 1731 (=1730). Omkring 1740 till Gnällen (födelseboken, i mtl från 1742 men fattas innan dess i många år). Torp på Västerlanda Sörgårds utmark. Oklar betydelse. Kneken och Gnällen skrevs i hfl intill varandra.
-Flyttade mellan 1742 och 1747 till Partille sn: sannolikt den dragon Per Andersson med hustru som nämns i hfl 1747 som inhyseshjon under Utby. I mtl 1748 (daterad 1747 15/12) husman ("dragon Hiertman") under Utby Nordgård. Inga barn nämns då.
-Barnen kallades Persson och Persdotter, utom Anna och Sven i Göteborg.


Gift 1730-10-11 i Västerlanda sn (O) med nästa ana

Barn:
* Anna Hjertman, född 1731-07-02 i Kneken, Västerlanda sn (O).
-Flyttade till Göteborg. Nämns på samma adress i elfte roten som brodern Sven åren 1767-68: pigan Anna Hjertman på nr 48-49 (och 1769-70 ensam på nr 36-37). Egentligen var Svens syster Anna i Göteborg änka då, men det kan väl vara så att hon ändå kallades piga.
-Gift 1762 23/5 i Örgryte sn med ostindiefararen Håkan Strandberg i Haga. Anna piga i Majorna. Stavas då Gerdtman. Håkan gift I Helena Östervall (död 1759 10/8, bou 1759 30/11) och hade barnen Carl Gustaf, Anna Christina och Mattias. Han död 1763 4/4 i Göteborgs Domkyrkofs av hosta och bröstvärk. Bou 1763 16/6. I denna sägs murargesällen Sven Hiertman vara Annas bror.
-Omöjlig att hitta efter 1770. Den enda som kommer i närheten är änkan och fattighjonet Anna Britta Gertman som avled i fattighuset i Domkyrkofs 1805 21/10, 59 år gammal. Hon skulle då vara född 1746. Någon sådan finns inte i något register men det är svårt att förstå en så stor felskrivning i dödboken.
-Barn: Anders, född 1762 18/11 (fadder bl.a. murargesällen Sven "Gardtman"), död 1763 10/7 i Domkyrkofs av kopporna.

* Sven Hjertman, född 1733-03-23, se ana 1.

* Anders Persson, född 1736-02-29 i Kneken, Västerlanda sn (O), död 1738-03-12 i Kneken, Västerlanda sn (O) (av -).

* Börge Persson, född 1738-03-12 i Kneken, Västerlanda sn (O), död 1740-03-30 i Kneken, Västerlanda sn (O) (av -).

* Per Persson, född 1740-05-11 i Kneken, Västerlanda sn (O).

* Anders Persson, född 1742-11-14 i Gnällen, Västerlanda sn (O).

* Börta Persdotter, född 1747-04-11 i Utby, Partille sn (O,P).

* Peter Persson, född 1749-01-19 i Ugglum soldattorp, Partille sn (O,P), död 1749-07-29 i Ugglum soldattorp, Partille sn (O,P) (av kikhosta).


m
3 Ingegerd Svensdotter, född 1707-05-12 i Södra Kneken, Västerlanda sn (O).
Far 6 ] [ Mor 7 ] [ Make 2 ] [ Proband 1 ]

-Kan inte återfinnas i Partille sn efter makens död. Mtl mellan 1748 och 1752 saknas. Ej nämnd i mtl 1752 (=1751 16/12).


Gift 1730-10-11 i Västerlanda sn (O) med föregående ana


*** Generation II ***

ff
4 Anders Persson, född 1678 i Rishageröd, Hjärtum sn (O), död 1725-08-22 i Rishageröd, Hjärtum sn (O) (av -).
Maka 5 ] [ Son 2 ]

-Brukade 1/4 odel i Rishageröd.
-Död 47 år och 8 månader gammal.


Gift 1699-06-04 i Hjärtum sn (O) med nästa ana

Barn:
* Anna Andersdotter, född 1700-03-08 i Rishageröd, Hjärtum sn (O).

* Sven Andersson, född 1701-08-25 i Rishageröd, Hjärtum sn (O).
-Möjligen sexman, död 1758 19/11.

* Maret Andersdotter, född 1703-12-26 i Rishageröd, Hjärtum sn (O).

* Peter Andersson Hjertman, född 1705-07-02, se ana 2.

* Anna Andersdotter, född 1708-04-26 i Rishageröd, Hjärtum sn (O).

* Torsten Andersson, född 1711-12-10 i Rishageröd, Hjärtum sn (O).

* Gunnela Andersdotter, född 1714-10-03 i Rishageröd, Hjärtum sn (O).

* Karin Andersdotter, född 1717-07-19 i Rishageröd, Hjärtum sn (O).

* Anders Andersson, född 1720-09-09 i Rishageröd, Hjärtum sn (O).


fm
5 Ingegerd Torstensdotter, född 1676 i Högen, Hjärtum sn (O), död 1744-03-04 i Rishageröd, Hjärtum sn (O) (av -).
Make 4 ] [ Son 2 ]

-Torsten på Högen nämns 1697 i fråga om en äng (Torpe HR VT, s. 48).
-Död 68 år gammal.


Gift 1699-06-04 i Hjärtum sn (O) med föregående ana

mf
6 Sven Persson, född 1662, död 1722-10-28 i Södra Kneken, Västerlanda sn (O) (av -).
Maka 7 ] [ Dotter 3 ]

-Möjligen son till Per Svensson, död i Kneken 1698 16/1 (om det inte var en son). En Ingegerd dog i Kneken 1699 22/1. Skulle passa bra om det var Svens mor.
-Södra Kneken står det ibland i födelseboken. Lilla Kneken kallas gården när Ingegerd gifter sig 1730. Dragontorp på Holmens utmark. Keken betyder sannolikt något mindrevärdigt som knega, dra sig fram.
-Död 60 år gammal.


Gift med nästa ana

Barn:
* Karin Svensdotter, född 1697-07-25 i Södra Kneken, Västerlanda sn (O).

* Per Svensson, född 1700-02-11 i Södra Kneken, Västerlanda sn (O), död 1729-11-30 i Kneken, Västerlanda sn (O).
-Ogift dräng.

* Anders Svensson, född 1701-10-06 i Södra Kneken, Västerlanda sn (O).

* Sven Svensson, född 1703-12-13 i Södra Kneken, Västerlanda sn (O).

* Ingegerd Svensdotter, född 1707-05-12, se ana 3.

mm
7 Ingeborg Olofsdotter, född 1674, död 1734-05-19 i Kneken, Västerlanda sn (O) (av -).
Make 6 ] [ Dotter 3 ]

-Sannolikt den Ingeborg Olofsdotter som gifte sig 1688 21/10 i Hjärtum sn med Peder Andersson från Tosteröd i Ucklum sn. Detta får stöd av att man vid tre av barnens dop hade Carl i Hällbolund i Ucklum sn, ett torp under Tosteröd. Peder då död före 1697 och Ingeborg omgift med Sven Persson. Förste sonen i det giftet fick namnet Per, i så fall efter den avlidne förste maken i Ucklum. Forskning i Ucklum försvårad pga bristande källmaterial. Ingeborg kom vid vigsel I från Steröd i Hjärtum sn (i Steröd nämns en Olof Olofsson i domboken 1697 (ST s.92)).
-Död 60 år gammal.


Gift med föregående ana

Forskare: Henrik Karlsson
© 
Denna sida är skapad med datorprogrammet Holger8 2016-03-27


 

 Lars Peter Hjärtman

 

  1. Petter Hjärtman, stadsbetjänt i Karlshamn[1], född 1716, död 1780 6/9 i Karlshamn av bröstsjuka (bou 1781:66, 689)
  2. Hanna Larsdotter, född 1713, död 1789 20/3 av ”bröstqwaf”
  3. Johannes, född 1748 16/1, död före 1781
  4. Lars (Peter), född 1749 10/10, tunnbindargesäll i Lysekil 1781
  5. Christian, född 1754 21/3, sadelmakare i Karlshamn 1781
  6. Anna, född 1757 16/5, vistades 1781 hos Lars i Lysekil

 

 

  1. Lars (Peter) Hjertman, tunnbindare i Öckerö sn[2], född 1749 10/10 i Karlshamn, död 1808 3/1 på Sanden i Torslanda sn[3]
  2. Britta Larsdotter Strömberg, född 1747, död 1808 3/1 på Sanden[4]

 

 

 

[1] Nämnd med hustru i mtl från 1747. Betjänt = ungefär bokhållare.

[2] Till Marstrand i slutet av 1773: gesäll hos tunnbindare Anders Åkerblom (hfl 1778), därifrån hem igen i början av 1779 och till Lysekil 1780 ½ (infl.att. Lyse sn 1780 – ”säger sig vara förlovad”). I faderns bou finns ett skiftesbrev från 1783 14/6, där det sägs att han då bodde i Rinkenäs (=i Lyse sn, Collings salteri). Kallas där Lars Peter, men i födelseboken bara Lars. I ”Uddevalla” i bou 1781, men det betyder Lysekil. Från Lysekil, där han arbetat för grosshandlare Hansson, till Karlshamn 1784 20/6. Till Öckerö sn 1787 19/4. Arbetade vid salteriet Flygberg under Kalvhagen på Nolö.

[3] Båda döda samma dag av ”rötbölder” (oklar infektionssjukdom).

[4] Gifta 1797 17/4 i Öckerö sn. Inga barn. Britta gift I 1770 21/12 i Lundby sn med tunnbindaren i Lundby och Öckerö socknar Mattias Strömberg och hade dottern Johanna, enligt hfl född 1785 26/6 i Spekeröd pastorat, men det var i Öckerö sn. Britta hade brodern Jacob Strömberg, tunnbindare i Öckerö och Lundby socknar. Denne hade som fadder 1804 en ”Peter Hjertman”, vilken måste ha varit svågern Lars Peter, då det inte har gått att se något samband med Sven Hjertmans släkt. Dock kan man undra varifrån Lars Peters far kom ifrån.

 

Henrik Karlsson

2016


Hjertman - Komplettering

I september 2016 meddelade Inger Börjesson följande:

I mtl 1787 Björkö Bångegård har Rasmus Mattisson svågern Sven Hjertman boende hos sig. Sven står som svåger även efter att Mattias Rasmusson står för gården men från mtl 1797 är Sven morbror. Rasmus gifte sig 1771-03-03 med änkan Anna Perdotter från Masthugget. Anna är enl hfl född 1731 och bör vara syster till Sven Hjertman, om svåger och morbror stämmer i mtl. Som dopvittne 1773-10-28 finns hustrun Anna Jertman i Västergård. Det är enda gången jag hittat att hon kallats Hjertman. Rasmus och Anna bodde ju i Bångegården men även Rasmus skrivs från Västergården då han är dopvittne. Mattias Rasmusson var gift med änkan Olena Petersdotter, syster till Helena gift med Andreas Hjertman.

När jag var inne i Rönnängs hfl hittade jag Peter Hjertman i AI:3 och AI:4 på Hättan. Han var jaktkarl, gift och hade en son. Det hjälper väl inte så mycket eftersom det inte stod var sonen var född.

Jag har tittat på detta igen. Jag lyckades alltså inte till artikeln spåra Annas vidare öden med utgångspunkt i Göteborg och tänkte inte på att hon kunde ha flyttat till Björkö. Men nu är det tack vare Inger möjligt att se vart hon tog vägen. Det är inte mycket att tillägga utöver det som meddelas ovan. Anna dog mellan 1802 och 1807 (hfl) men finns inte med i dödboken. Ingen bou är registrerad. I mtl nämns hon i Bångegården t.o.m. 1803 (daterad 1802 27/11) och är borta 1804 (daterad 1804 10/1). Eftersom man i mtl då tog med personer upp i 70-årsåldern, borde man kunna säga att Anna sannolikt dog 1803.

Peter Hjertman, född 1767, nämns inte bara i Rönnäng A1:3-4, utan även i A1:1-2 (=1801-09 och 1809-13). Sonen Petter, född 1806 10/1, finns inte med i födelseböckerna för Rönnäng och omkringliggande församlingar och inte heller i församlingarna i Göteborg. I mtl 1807 (daterad vid årsskiftet 1806-07) finns familjen inte på Hättan och bör enligt källorna ovan ha kommit dit mellan 1807 och 1809. Man flyttade till Marstrand 1825 9/8 enligt inflyttningsbeviset som jag bläddrade fram. Sedan nämns man i hfl från 1823-31.

Henrik Karlsson 2016


Warning: Parameter 2 to modChrome_artblock() expected to be a reference, value given in /home/oosf/public_html/templates/oosf_j3/html/modules.php on line 39

Warning: Parameter 3 to modChrome_artblock() expected to be a reference, value given in /home/oosf/public_html/templates/oosf_j3/html/modules.php on line 39

Warning: Parameter 2 to modChrome_artblock() expected to be a reference, value given in /home/oosf/public_html/templates/oosf_j3/html/modules.php on line 39

Warning: Parameter 3 to modChrome_artblock() expected to be a reference, value given in /home/oosf/public_html/templates/oosf_j3/html/modules.php on line 39

På gång

No events to display