Familj 1

Jens Christenssen, död 1636. Lagman i Bohus län och Viken.

-Enligt Skarstedts herdaminne (som väl har det från "Ströms annotationer", vilket nämns i Holmbergs Bohusläns historia) skall han ha varit svensk till börden.
-Använde aldrig själv namnet Nordtman.
-Född: sannolikt omkring 1560. Var säkert kommen till en ganska mogen ålder när han förordnades, då det krävdes lång utbildning och praktik för detta ansvarsfulla uppdrag. Även barnens ålder pekar på det året.
-Död: nämns i livet sist 1635 10/2 (KBB), då han var närvarande vid lagtinget. Därför fel att som man gjort skriva hans avgång och död till 1633. Man stöder sig då troligen på brev i NRR 1633 28/2, då Anders Blomme till Ström tillförsäkrade sig Skee sockens tionde efter lagmannens död, men det står "naar Jens Christenssön ved Döden afgaar". Levde säkert till efter 1636 13/3, då han enligt ISHR 1672 11/10 skrev under en dom i Tofta. Var sannolikt död 1636 22/10 då efterträdaren Hans Frantssön fick kungligt brev på tjänsten (NRR). Var säkert död1637 5/6 då hans änka och arvingar fick gå upp i rätten och försvara en hans tidigare dom.
-Lagman i Viken från senast 1598: nämns först i förlikningsbrev om Ström i Hjärtum utfärdat av bl.a. "lagmannen i Viken Jens Chrestenssön", daterat Bohus 23 november, 1598. Efterträdde Claus Jenssen som var lagman 1580 24/8 - 1594 4/6. Denne avgick officiellt 1594, men skrev som lagman under en dom ännu 1597 (Lane HR 1672 2/10). Av kungen förordnad 1600 13/11 (brev i NRR) och tilldelad de lönegårdar som företrädaren haft, bl.a. Toften i Lycke sn. Denna gård, som han då redan bodde på, fick han 1605 1/10 kungligt brev att få rusta upp och bebo med sin hustru och sina barn. Han skrev oftast under sina dombrev på Toften.
-Var med och projekterade Nya Kungälv enligt kungligt dekret från 1612. Nämns från och med 1620 ibland i KBB efter giftermålet med Karin Olofsdotter, men flyttade sannolikt inte dit. I Kungälv viktigt att inte förväxla honom med namnen under samma tid, vilken var rådman och skeppare.
-I KBB finns ett mål från 1634 17/4 om pengar som lagmannen Jens skulle ha fått för försäljning av sin skuta.
-1634 1/9 uppbjöds "den svenske lagmannens gård" till köp av Erik Olsson (rådman). Kan väl inte ha varit någon annans. Jens kan ha varit sjuk då, men enligt ovan inte avliden.


Gift 1585 med
NN.

-Vigselåret beräknat.


Gift 1620 med
Karin Olofsdotter.

-Död efter 1637 5/6, då hon och medarvingarna efter lagmannen nämns i KBB.
-Var först gift med byfogden i Kungälv Jens Henrikssen (död 1619 7/8, bou 1619 13/12) och hade med honom sonen Henrik Jenssen (nämnd i bou).
-Vigselåret beräknat. Var säkert gift II 1628 15/12 (KBB) men troligen redan 1620 6/11, då lagmannen nämns i Kungälv första gången. Giftet med lagmannen (vigselåret uppskattat) blir särskilt tydligt i rådhusrättens protokoll ("Kongelffue byes bogh") 1632 25/6. Där nämns hans hustru vid namn, och att hon hade en son Henrik Jenssen, nu borgare i Marstrand (nämnd där ännu i KBB 1634 13/1 då han sålde en gård i Ny-Kungälv till Peder Söffrenssen).


Barn i första giftet:
* Jens Jenssen Nordtman, se familj 2.

* Rasmus Jenssen. Skeppare.
-Sannolikt född i början av 1590-talet.
-Nämns i tullräkenskaperna för Uddevalla 1616 19/1 ("Rassmus Jennssen Lagemandtz Sön offuer Wigenn").

* Erik Jenssen. Skeppare.
-Sannolikt född i början av 1590-talet.
-Nämnd i tullräkenskaperna för Nya Kungälv 1616 15/5 ("Erich Jensen Laugmandens Sön i Bahuslen") och 1617 27/3 ("Laugmandens Sön paa Inndlannd").


 

Familj 2

Jens Jenssen Nordtman (från familj 1).
Kyrkoherde och prost i Foss.

-Död 1646 enligt Holmbergs Bohusläns historia. Nämns dock 1650 som ej salig i ett skuldebrev som hänvisas till i domboken för Tunge m.fl. HR 1683 26/11 nr 17.
-Säkerligen den som nämns i Köpenhamns universitets matrikel 1612 3/10 under namnet "Ianus Ianj Nortmannus", i så fall sista året som student. Matrikeln börjar 1611. IIN nämns sedan inte. Tog sig namnet Nordtman som student eller färdig präst (kallas ju så av Skarstedt, om det nu inte bara var detta han menade).
-Blev kyrkoherde i Foss 1613 (Skarstedt). Begärde kaplan 1620. Fick 1631 28/7 gården Skrede vid Foss kyrka som prästgård. Står även som kyrkvärd ("kirkeverger") i Håby 1629-32 och 1640-42 (kyrkoräkenskaperna). Tydligen inte så ovanligt, då det var likadant i t.ex. Romelanda.
-Stridbar och processade ständigt under hela sin tjänstetid (Holmberg).
-Familjen till stor del okänd. Dottern Elisabet hade enligt ISHR 1713 9/6 och Högsta Domstolen 1714 21/10 fädernefränderna Börta Jönsdotter, Margareta Hansdotter(fullmäktig Catharina Bergh), Per Jönsson och Maren Jönsdotter, vilka troligen var hennes kusiner.


Gift med
NN.

-Okänd till namnet. Kan ha rört sig om mer än en hustru. I NRR 1631 i smb med brevet på Skrede kan skrivningen "hans Hustru, han nu haver" tolkas som att det var minst två. Dottern Elisabet hade enligt ISHR 1713 9/6 och Högsta Domstolen 1714 21/10 mödernefränderna Elsa Jonsdotter, Margareta Jonsdotter, Börta Jonsdotter och Sigrid NN (bara nämnd 1714). Dessa kan ha varit hennes kusiner.


Barn:
* Rasmus Jönsson, se familj 3.

* Karin Jönsdotter, se familj 4.

* Elisabet Jönsdotter, se familj 5.


 

Familj 3

 

Rasmus Jönsson (från familj 2), född i Foss sn (O),
död 1692 i Nortagene, Säve sn (O).
Slottsfogde på Bohus och ridefogde och häradshövding på Västra Hisingen.

-Född: sannolikt i Foss, där fadern var kyrkoherde. Släktsambandet härlett ur namnet Nordtman och användning av förnamnet Rasmus i den släkten, samt social ställning. Kallade sig sällan Nordtman, egentligen bara på ett sätt; i hans sigill där initialerna R.J.N. står i en lagerkrans. Sonen Jacob övertog senare sigillet, vilket finns bevarat i länsräkenskaperna 1686. Kommen till "hög ålder" 1683 (LR). Står dock inte som utgammal (65 år) förrän i mtl 1689 (daterad 1689 14/1). Om han ändå var 65 år 1683, skulle det ge ett födelseår omkring 1618, vilket förefaller rimligt. Min tidigare datering till 1608 i så fall felaktig.
-Död 1692 på hösten (testamente 9/6 och Rasmus Jenssens änka nämnd i LR 1692 och i mtl 1693, daterad 18/1).
-Enligt VHHR 1678 14/10 fogde och skrivare i över 40 år "sedermera befordrad till häradshövding och domare". Sannolikt fel med 40 år, då han enligt VHHR 1678 14/3 varit fogde i 29 år. Möjligen var han skrivare (slotts- eller sorenskrivare) i tio år först.
-Slottsfogde på Bohus från 1649 (efterträdde enligt brev i LR Anders Johanssen 1649 26/2 (sista underskrift) och före 1650 2/1 (Rasmus första underskrift)) till övergången till Sverige 1658. Tvingades då vara med och överlämna Bohus fästning till svenskarna. Kan ha varit med och bränt upp en del av det dansk-norska arkivmaterialet som förvarades på Bohus.
-Befallningsman/häradsdomare på Västra Hisingen samtidigt (ridefogde under den danska tiden) och 1658-69, 1672-73 samt 1676-79.
-Uppbud på 1/3 skattedel i Nortagene skedde 1647 27/1, 1649 29/3 och 1651 12/6, varpå köpe- och skötebrev beviljades 1652 14/2 (VHHR 1688 4/10 i tvist om skatte- och kronodelarna). I min avskrift av LR heter det att Rasmus 1652 24/3 tog de två kronoparterna av Nortagene i "förste tage". Det står någonstans att han upptog gården av öde, vilket endast kan tolkas så att den legat för fäfot, då gården nämns i jordeböckerna redan 1568. Det var en del av marken han köpte och sedan lät bebygga, vilket man kan utläsa i gamla handlingar. Ägorna beskrivs vid jordrannsakning 1685. Där fanns bl.a. en trädgård som Rasmus själv planterat. En del av husen behövde repareras. Han skaffade också 32 kor från Holland, "av den rätta sorten" (VHHR 1678 14/10). Ägorätten stadfästes av de danska och svenska kungarna 1656, 1658 och 1667. Ägde även tre gårdar i Kungälv, bl.a. "den svenska lagmansgården", uppe nära fästningen. Dessa tvingades han riva när man skulle ta bort den övre delen av staden och försvåra för fienden (KRR 1671 10/4).
-Stridbar. Var den enskilde person som upptog flest sidor i domboken under 1600- talet. Det finns också en genomgång av krigshändelser 1678, då hans gård Nortagene plundrades när danskarna gav sig iväg efter att ha haft gården som bas under en längre tid. Enligt VHHR 1678 14/3 brukat flit och trohet som befallningsman och ärligt och redligt skött sitt ämbete.
-Kan ha gift sig på våren 1652, då enligt LR en Anders Larssen 28/4 skrev under ett kvitto "i Rassmuss Jenssens frauerelsse". Stämmer också bra med att skifte hölls efter Ingers förre make 1652 13/1 (=försenat och då bråttom pga nytt gifte) Var i alla fall gift 1653 28/12 (Fjäre HR).


Relation 1645 med
NN.

-Okänd till namnet. Tydligt att det var en utomäktenskaplig förbindelse (eller under förlovning och att hon dog av barnsbörd), när man läser domböcker från 1680-talet från Västra Hisings häradsrätt (se under sonen Jacob).


Gift 1652 med
Inger Hansdotter, född i Fjärås sn (N), död 1683 i Nortagene,
Säve sn (O).

-Född: dotter till kyrkoherden Hans Pederssen Silbergius i Fjärås pastorat, död 1651 13/5 (Fjäre HR 1651 18/9 och 30/10).
-Död: sjuk 1683 (LR) och säkerligen död det året. Var död i mtl 1684, daterad 15/1. Var också död 1685 3/7, då det blev en tvist om arvet efter henne (VHHR). Man hänvisar där till Fjäre HR, där man också skall ha tagit upp en fråga om arv. Det bör ha varit 1684 17/5, då Otto Nordtman stred för sin rätt till Inlag. Man bör därför kunna säga att Inger dog någon gång 1683.
-Först gift med slottsfogden i Varberg Rasmus Rasmussen, vilken tillträdde 1643 och i samband med detta donerades gården Inlag i Hanhals sn (27/10). Han var en betrodd man och gjorde insatser under kriget 1643-45 och fick för dessa en gård i Blekinge.
-Han avled mellan 15/3 och 5/4 1649 (Fjäre HR). Varifrån Rasmus Rasmussen kom är okänt, men enligt en ättlingatavla i släkten Kollbergs arkiv i Kammararkivet står han som född 1596.
-Inger står som änka i skattelängder och domböcker till och med 1651 30/10. Rasmus Jenssen belagd som make från och med 1653 28/12 (Fjäre HR).
-Hade i första äktenskapet sönerna Otto (äldst, född före 1643 då han nämns i donationsbrevet) och Rasmus, vilka tog sig namnet Nordtman efter styvfadern. Otto blev präst och Rasmus militär (nämnd senast 1678 som livknekt hos riksmarskalk Johan Stenbock - denne skall ha funnits i Stockholm). Dessutom döttrarna Brita/Berte/Börta, gift (var förlovad 1666 18/9) med klockaren Jacob Henriksson i Aröd, och NN, gift med landsgevaldigern Björn Grönman.


Gift 1687 med
Tora Toresdotter.

-Oklar härkomst.
-Död efter 1709 15/6 barnlös (inbördes testamente då) och efter 1722 (nämnd som bräcklig i mtl 1723 (upprättad 1723 17/1). Maken Björn utfattig i mtl 1724 (16/1) och "härifrån" 1725 (1724 12/12).
-Vigselåret enligt mtl.
-Änka 1692-93 (LR). Omgift efter 1694 (mtl) med Björn Olofsson och bosatt på Karlsbogården i Tagene i Säve sn, vilken hon testamenterades av maken 1692 9/6. Hade då inga livsarvingar.


Barn med NN :
* Jacob Rasmusson, född 1646, se familj 6.

Barn i första giftet:
* Pernilla Rasmusdotter, född 1653 i Nortagene, Säve sn (O), död 1685
i Forshälla sn (O).
-Kallas också Petronella.
-Bör ha varit född omkring 1653, då hon 1671 (LR) gifte sig med slottspredikanten från 1658 på Nya Älvsborg, senare (1680-1710) kyrkoherden i Forshälla pastorat, Johan Gothenius i hans andra av tre äktenskap.
-Var död 1688 18/6 (VHHR). Enligt mtl död mellan 1684 17/11 och 1685 28/11.
-Dotter Maria, född 1677 i Halvorsäng, Björlanda sn, död 1762 6/6 i Grinneröd sn. Gift 1699 14/11 i Forshälla sn med komministern i Grinneröd Raphael Christian Nollerot (1667-1746), son till kyrkoherden i Torslanda-Öckerö Jacob Rasmussen.

* NN Rasmusdotter, född 1656 i Nortagene, Säve sn (O), död 1656.
-Ej namngivet barn ihjällegat av pigan Marta Eriksdotter (av våda och ej med mening) (NRR 1656 1/11). Skrivs här som dotter, då det inte går att föra in barn utan angivet kön. Säkerligen död i spädbarnsåldern.


 

Familj 4

 

Karin Jönsdotter (från familj 2), född i Foss sn (O),
död i Stora Tumlehed, Torslanda sn (O).

-Död efter 1709.
-Var gift före 1665 7/7 (VHHR), då hon liksom 5/12 s.å. var uppe i rätten anklagad för att saker kommit bort där hon tidigare tjänstgjort (hos kyrkoherde Henrik Harbo och hans hustru Boel, boende på Tjörn). Det slutade med förlikning.


Gift med
Lars Jonsson Kolleback, död 1691 i Noleröd, Torslanda sn (O),
(av olyckshändelse). Kyrkoherde i Torslanda och Öckerö.

-Lars kallade sig vid Köpenhamns universitet 1660 3/8 "Laurentius Ionæ Colle-bachius". Hade gått i skola i Helsingör.
-Son till "Joen Jonsson på Kollebacken", vilken bodde hos honom de sista åren och dog där 1684 (bgr 18/4). Kollebacken i Kungälv nämns åtminstone från 1630-talet. Det var vanligt att präster tog sitt namn efter hemorten. I Kungälvs kyrkoräkenskaper nämns en Jon i Kollebacken 1643 9/6, då han fick betalt för "dörrvred och krampor" till kyrkan. Var därför sannolikt smed. Det nämns också en "Jonn Kolback Smidt" i KBB hösten 1632. Mycket talar för att denne Jon var far till Lars.


Barn:
* Karin Kolleback, född 1665 i Noleröd, Torslanda sn (O), död 1694-12-25
i Bua, Torslanda sn (O).
-Sannolik dotter. Skrivs Karin Larsdotter och åldern vid dödsfallet extremt noggrant angivet, tydande på att hon var prästdotter. Jacob Rasmussons hustru på Öckerö bar åtminstone två av Karins barn till dopet. Jacob och Karin var sannolikt kusiner. Jöns Kolleback innehade vid dödsfallet 1713 "systerbarns barnepengar", vilket visar att det fanns minst två systrar. Det var säkert Karin som avlidit då: Catharina levde ännu många år.
-Gift omkring 1683 med Gunne Andersson i Bua i Torslanda sn.
-Åldern vid dödsfallet 29 år, 6 månader, 13 veckor, 5 dagar och 12 timmar (!)

* Jöns Kolleback, född 1667 i Noleröd, Torslanda sn (O), död 1713.
Skeppare i Torslanda och Göteborg.
-Född mellan 1665 och 1669. Skrivs här som 1667 m.h.t. syskonens födelseår och åldern i enrolleringsrullan 1702/03.
-Bosatt i Torslanda Östergård (gift i mtl 1698), Göteborg och Amhult Uppegård i Torslanda sn.
-Var måg till Olof Svensson Hising i Göteborg, vilken ägde del av Amhult Uppegård (VHHR 1703, 6/6, nr 14-16, var då "salig").
-Levde hösten 1711. Var död strax före 1713 28/5 (VHHR). Svår att hitta i dödböcker i Torslanda och Göteborg och kan ha omkommit under kriget.

* Henrik Kolleback, född 1670 i Noleröd, Torslanda sn (O),
död 1752-02-28 i Lilla Tumlehed, Torslanda sn (O). Skeppare
i Lilla Tumlehed, Torslanda sn (O).
-Född i mitten av januari 1670 enligt den exakt angivna åldern vid dödsfallet.
-Gift 1697 17/1 i Torslanda sn med Anna Larsdotter, dotter till Lars Olofsson (1630-1798) i Lilla Tumlehed.

* Catharina Kolleback, född 1671 i Noleröd, Torslanda sn (O),
död 1738-02-04 i Torslanda Östergård, Torslanda sn (O).
-Gift 1698 13/3 i Torslanda sn med skepparen Erik Andersson av okänd härkomst och bosatt i Stora Tumlehed och Torslanda Östergård.
-Död som änka.


 

Familj 5

 

Elisabet Jönsdotter (från familj 2), född i Foss sn (O),
död i Torrebräcka, Torsby sn (O).

-Född (släktingar): bar barnet vid dop 1688 13/10 i Ljung sn för släktingen (enligt ISHR senare=blodsförvant på mödernet och arvinge) Börta Jonsdotter och maken Björn Christensson. Arvet fördelades mellan fädernesläktingarna hustru Börta Jönsdotter och Margaretha Hansdotter (fullmäktig Catharina Bergh), samt Pär Jönsson och Maren Jönsdotter och mödernesläktingarna Olof Andersson (i Torrebräcka, 1681-1767) å egna (=hustrun Elsas) och svägerskans Margaretas vägnar, tillika med Hedwik Biörnsdotter (denna senare gift med en Olof, dotter Britta/Börta och denna hade då styvmodern Margareta Jacobsdotter i Marstrand då (ISHR 1727 bild 1000 och 1728 bild 1250). Trots förlikning remitterat till Högsta domstolen 1714 21/10. På fädernesidan Maren, Pehr, Börta och Margareta, på mödernesidan Margareta, Elsa och Sigrid.
-Död efter 1711 13/10 eller åtminstone 10/2 (ISHR) och före 1713 21/5 (förlikning mellan arvingarna) i avlinge frälsegården Torrebräcka i Torsby sn, dit hon flyttat 1694 (mtl) efter makens död.
-Skänkte 1664 en mässhake till kyrkan i Foss,säkerligen i samband med bröllop. Hon är identisk med den Elisabet Jensdotter som enligt Skarstedt var gift med kyrkoherden i Torsby 1679-93 Baltzar Kruse. Dessa sägs i Tunge HR 1682 24/2 vara arvingar till salig herr Jöns i Foss, när arvingar till Hans Julsson i Kärrshålan (Askum sn) löste tillbaka gården som kyrkoherden i Foss hade tillpantat sig.
-Utredning av hennes giften:
Som bevis anförs här domböckerna för ISHR 1683 3/12 (bild 10 ff), 1684 13/3 (246), 1684 9/6 (267-68), 1684 21/8 (283 ff) och 1684 15/11 (312 ff). Baltzar företrädde då med Ove Tegner sterbhuset efter Knut Gädda, vilket med två andra Fredrik Christofferssons barn anklagades för att ha fått för mycket till bröllopskostnad och hemgift gentemot de övriga barnen. Ingenstans i domböckerna står något om släktskap dem emellan (och det bör det inte heller göra, då Ove ju bara var "styvmåg" till Baltzar, men om man antar att Baltzar gifte sig till pastoratet (konserverade änkan) går det ihop med några uttryck: "kiörkioherdens hr. Crusi hust. Som war en gifftings qwinna" (1684 21/8 bild 285) och " - syster Sahl. Hr. Knuts förra hust." (1684 15/11, bild 313).Här ser vi att herr Knut var gift två gånger ("förra"=i motsats till "senare"), och att Kruses hustru var en ingift kvinna, vilket inte kan syfta på honom själv, utan måste avse herr Knuts släkt. Kruses hustru ådrog sig skulder från makens dödsbo och måste betala dem. Det var detta Kruse bestred, då hustrun var en "giftingskvinna" och inte hade del i förste maken Knuts första hustrus skulder (Anna Fredriksdotter). Kruse som svarande var uppe i rätten flera gånger, mest genom ombud (liksom de övriga två svarandena), så det rör sig inte om en felskrivning i protokollen. Och han kunde inte vara där som förmyndare för Ove Tegner, då denne var vuxen, frisk och yrkesverksam. Elisabeth Jönsdotter gifte sig alltså som tidigare fastslagits 1664, men inte med Baltzar Kruse, utan med Knut Gädda.


Gift 1664 med
Knut Hansson Gädda, död 1676 i Torsby sn (O). Kyrkoherde i Torsby.

-Kyrkoherde från 1655 (Skarstedt).
-Son till kyrkoherden i Uddevalla Hans Jenssen Giedde och hans hustru Estrid Rasmusdotter.
-Gift I före 1661 med Anna Fredriksdotter, dotter till borgmästaren i Kungälv Fredrik Christoffersson (död 1657/58) och hans hustru Elisabet Mickelsdotter (död efter 1689). I detta äktenskap dottern Ingeborg, född 1661 och gift med kyrkoherden i Bro Ove Tegner.
-Inga barn i äktenskapet med Elisabeth.


Gift 1678 med
Baltzar Kruse, död 1693 i Torsby sn (O). Kyrkoherde i Torsby.

-Kyrkoherde 1679-93.
-Son till rådmannen i Marstrand Hans Kruse (död 1678) och hans hustru Kerstin Björnsdotter Bruhn (1621-67) i hennes andra gifte (gift I med handelsmannen i Marstrand Baltzar Insen, död 1647).
-Bör ha avlidit 1693, då han sist nämns i mtl 1693 (upprättad 1692 19/11).
-Inga barn.

 


 

Familj 6

 

Jacob Rasmusson (från familj 3), född 1646,
död 1736-12-04 i Sörgården, Öckerö, Öckerö sn (O). Nämndeman
i Sörgården, Öckerö, Öckerö sn (O).

-Född utom äktenskapet eller under förlovning (och modern död av barnsbörd). Se VHHR 1685 18/11, 1686 26/10 och 1688 18/6, samt 1689 5/11, där det framgår att Jacob hade en syskonrelation till Rasmus, en annan till Pernilla och en tredje till de fyra syskonen Otto, Rasmus, Britta och NN. Rasmus blev i rätten tvungen att erkänna Jacob som sin son, men bara till namnet och hedern, inte berättigad till något arv. Angående hedern kan tilläggas att det finns en formulering i originaldomboken som inte kommit med i renovatet: "såsom han förmedellst dygd och ärbarhet såwijda har sig frambracht...". Modern och födelseorten okända. Hur det var med faderskapet skall ha funnits i en vittnesskrift daterad Färjestaden 1686 14/7. Den har tyvärr gått förlorad för eftervärlden och finns inte arkiverad i domboksmaterialet (även kontrollerat med hjälp av Bengt Sjögren vid GLA). Använde namnet Nordtman tre gånger (1686 i en underskrift till en mantalslängd och en gång i domboken, samt 1693 i Gbg RR som kreditor).
-Kan ha kommit till Öckerö 1672 som dräng hos änkan Anna. Det nämns en sådan i mtl 1673 (=25/2), och han var borta när de hade gift sig (man och hustru i mtl 1674).
-Skeppare 1674-75. Strandfogde 1676-93. Kyrkvärd 1680-87. Nämndeman 1684 (avlade eden 5/6)-1720.
-Barn enligt kyrkböckerna, domböckerna och enrolleringslängderna. En dotter som av vissa tillskrivits honom var Gertrud Jacobsdotter på Fotö, men det är fel. Denna Gertrud tillhörde en annan samhällsklass och hade inga fadderförbindelser med Jacobs släkt. Hon kom inflyttande från Bro socken 1709. Hon nämns inte som arvinge i Jacobs testamente 1717.
-Db:"D. 4:de Decembr: afled gamla Nämbdemannen Jacob Rasmusson och begrofs d:n 12:te, har lefwat en hög ållder til 90 åhr och 5 månader och blef begrafwen i Kyrckian".


Gift 1673 i Öckerö sn (O) med
Anna Olsdotter, född 1640 i Sörgården, Björkö, Öckerö sn (O), död 1675
i Sörgården, Öckerö, Öckerö sn (O).

-Härstamning genom VHHR 1689 4/11, där samtliga arvingar till Bryngel Olsson på Björkö uppräknas: Olof Olson och Bryngel Olsson på Björkö, Anders och Olof Olssöner i Södra Hästevik, Hans Olssons barn där, samt Per Nilssons arvingar (vilket måste vara Per Nilsson/Peder Nielssen på Öckerö, död 1669).
-Sannolikt född mellan 1636 och 1644, då syskonen föddes. Sättes här till 1640. Dotter till Olof Bryngelsson d.ä. och hans hustru Elin Andersdotter.
-Död 1675-76 (enligt mtl och Jacobs barns beräknade födelseår).
-Gift I med Peder Nielssen (död 1669), son till kyrkoherden i Torslanda-Öckerö Niels Pederssen och hans hustru Elin Nilsdotter.
-Vigselåret II ganska exakt. Gift mellan 1673 25/2 och 1674 13/2 (mtl) och efter 1673 24/10, då hon som änka med flera andra personer vid tinget begärde fridlysning av buskar och ljung på Öckerö (skrivelsen kan i och för sig ha avfattats en tid före tinget. Man hamnar på hösten 1673 som sannolik tid för vigseln. Bevis för året 1673 även genom längden för huvudtionde det året, då vigseln nämns.
-Hade "många små barn" när hon hade det knapert som änka och behövde understöd av socknen. Vilka dessa var och vart de tog vägen har inte gått att få fram. Inga barn föddes i äktenskapet med Jacob.


Gift 1677 i Öckerö sn (O) med
Kerstin Andersdotter, född 1648-08-31, död 1696-05-10
i Sörgården, Öckerö, Öckerö sn (O).

-Född sannolikt på Ryd på Björkö. Födelsedatum: om "dödboken har räknat rätt". I så fall dotter till Anders Andersson d.y., i sin tur son till Anders Andersson d.ä..
-Död: db:"D. 10 Maij döde Jacob Rassmussons hustru på Ökerö Kirsti Anders dother oc begrofs d. 13 dito, 47 åhr 8 månader 10 dag".
-Fick, sannolikt 1667, sonen Hans Andersson. Han nämns som bliven myndig 1689 (VHHR 1689 24/11 och 1690 21/2) och ej längre i behov av förmyndare (tre stycken, vilka alla hade anknytning till Ryd). Det är mycket sannolikt att det var han som blev frukten av en utomäktenskaplig förbindelse som nämns i VHHR 1667 7/6 mellan "Kerstin Andersdotter på Ryd" och "en ogift dräng"). Svårt att reda ut Hans Anderssons fortsatta öde. Dock fanns en "Hans Norman" som var fadder i Torslanda 1719 4/9 utan angiven hemort. I Torslanda vigselbok finns sedan en ung seglingskarl Hans Hansson Nordtman från Låssby som gifte sig till Röd 1749 2/4, en son? En Hans Andersson skrivs med hemort Öckerö Norgård, när han var fadder 1691-95 (utan några säkra samband med personerna där). En son markeras hos Anders Jonsson (en av förmyndarna) där i mtl 1692-97, vilken knappast var den yngre sonen Anders, men det är svårt att se varför han skulle vara skriven i granngården och inte hos sin mor. En möjlighet är att Hans var den skeppare Hans Andersson i Köge i Danmark, vilken 1697 och 1698 offrade till kyrkan, och särskilt 1705 då styremannen Hans Andersson från Ryd gav en gåva till kollekten. Det skulle då tolkas som om han fortfarande bodde i Köge, men att man nu kom på att skriva att han ursprungligen var från Ryd.
-Gift cirka 1677: mellan början av 1675 och början av 1680 (=mtl, odaterad). Sätts till 1677, då man fick en dotter cirka 1678 (Anna som dog 1685 utan angiven ålder men som bör placeras först i barnaskaran före Anders 1680 för att få plats och för att första dottern i äktenskapet måste ha hetat Anna efter Jacobs första hustru).


Gift 1699 med
Karin Eriksdotter, död 1716-04-13 i Sörgården, Öckerö, Öckerö sn (O).

-Oklar härstamning.
-Vigselåret ungefärligt. Ej gift i mtl 1698 (=vid årsskiftet 1697/98). Mtl 1699 fattas. Var Jacobs hustru i mtl 1700 (=16/1), då "skröbelig", men året efter tydligen återfått hälsan. Inbördes testamente upprättat 1700 29/1 (VHHR 5/2).
-Inga barn.


Barn i andra giftet:
* Anna Jacobsdotter, född 1678 i Sörgården, Öckerö, Öckerö sn (O),
död 1685-01-06 i Sörgården, Öckerö, Öckerö sn (O).
-Sannolikt födelseår. Ej angiven ålder i dödboken, men troligen född då som första dotter med namn efter faderns första hustru och för att få plats i barnaskaran.

* Karin Jacobsdotter, född 1681 i Sörgården, Öckerö, Öckerö sn (O),
död 1694-01-18 i Sörgården, Öckerö, Öckerö sn (O).
-Död 12 år och 1 månad gammal, och bör vara född i december 1681.

* Per Jacobsson Nordtman, döpt 1684-04-13, se familj 7.

* Anders Jacobsson, född 1686-04-11 i Sörgården, Öckerö, Öckerö sn (O).
-Sannolikt bara en Anders i familjen, trots det jag skrivit i min bok. Vid mönstringen 1704 sägs han vara 23 år gammal, men man överdrev ofta åldern vid sådana tillfällen. Om han var född 1686 var han ju 18 år då, inte alls någon omöjlighet.
-Blev enrollerad som båtsman 1704 9/9 och gav samma dag 16 öre till kyrkan. Tjänstgjorde på Vita Duvan under Mattias Båtman.
-Död: före 1717 då Jacob skrev ett testamente där bara Per och Anna togs upp.

* Påvel Jacobsson, född 1687-09-18 i Sörgården, Öckerö, Öckerö sn (O).
-Nämns bara i födelseboken.
-Död före 1717 och nämns inte i faderns testamente då.

* Anna Jacobsdotter, född 1690-05-12, se familj 8.


 

Familj 7

 

Per Jacobsson Nordtman (från familj 6),
född (döpt 1684-04-13) i Sörgården, Öckerö, Öckerö sn (O), död 1758-03-08
i Sörgården, Öckerö, Öckerö sn (O). Underlöjtnant i Öckerö.

-Fb: "Den 13 Aprilis Jacob Rasmusons barn på Öckerö Peer benembd".
-Biografi I: "Nortman, Petter Jakobsson, kaparkapten, underlöjtnant 21/2 1717, befälhavare Cupido 1717, samtidigt officer vid amiralitetet".
-Biografi II (H. Börjesson): "Nortman (Norman) P. J. uo. Sjöstrid vid Rügen 28/7 1715, skeppet Fredrik 1717, u.löjtn. Göteborgs eskader 21/2 s.å. Pga sjukdom avsked 17/2 1720. Död 7/3 1758. G.m. Elisabet Böcker". "En käck och braf officer, nu på sin ålder i ett slätt och fattigt tillstånd" intygade amiral von Utfall 1735".
-I Lewenhaupts "Karl XII:s officerare" finns flera avvikelser, och det är bäst att bortse från den.
-Bou finns 1758 28/7, påträffad av Sture Olofsson, och publicerad i ÖÖSF-bladet 2007:1.


Gift 1706-12-02 i Torslanda sn (O) med
Anna Elisabet Böcker, född 1688 i Kungälv sfs (O), död 1762-09-01
i Sörgården, Öckerö, Öckerö sn (O).

-Kallades ofta Anna Lisa (bl.a. när hon skrev under handlingar), Lisa och Lisken.
-Dotter till kyrkoherden i Torslanda-Öckerö Per Larsson Böcker och hans hustru Anna Christensdotter Utfall.
-Vb:"Den 2 december copul. Peder Jacobsson Nortmand och Anna Elisabeth Pedersdotter".


Barn:
* Kerstin Persdotter, född 1714-01-01 i Sörgården, Öckerö,
Öckerö sn (O), död 1803 i Ryd, Björkö, Öckerö sn (O).
-Gift I 1731 med Per Nilsson från Ryd (1697-1733), son till Nils Torstensson och hans hustru Maret Eriksdotter.
-Dotter Magdalena, gift 1761 8/2 med skepparen Anders Utbult på Öckerö.
-Vb:"Den 23 januari copulerades ostindiefararen Olof Sörensson ifrån Röd i Thorslanda sochn med Enckian Kiersti Persdotter på Ryd". Olof var son till kronoskepparen Sören Olsson och hans hustru Ingegerd Hansdotter och född i Låssby Innegård, innan familjen flyttade till Röd Nordgård i Torslanda sn.
-Död: enligt bou uskr 1803 9/3 "Nu afledna änkan". Nämns i mtl 1803 (=1802 27/11) men inte i 1804 (=1804 19/1). Alltså död i december 1802 eller jan-feb 1803.
-Bou inlämnad 1803 13/4, underskriven 9/3 av Hans Pettersson på Ryd och hans hustru Lena Olsdotter. Kallades här Kerstin Persdotter Hjertman. Barn och barnbarn: Sonen Sören Olsson i Hästevik. Dottern Magdalena Persdotter på Öckerö död, fyra söner Andreas, Per, Kornelius och Zakarias, samt en dotter Anna, gift med Hans Olsson på Rörö. Andra dottern Petronella död, gift med bokhållaren Hjertman från Masthugget 1766, sönerna Petter, Olof och Andreas Hjertman och dottern Anna Katarina. Dottern Inger gift med fiskaren Anders Olofsson på Ryd, Ingeborg gift med skepparen Olof Norin i Medsund (vid Marstrand). Marit gift med åbon Petter Grotte på Grötö. Lena gift med åbon Hans Pettersson på Ryd.

* Anna Persdotter, född 1715-12-18 i Öckerö Sörgård, Öckerö sn (O),
död 1770-03-31 i Björkö Västergård, Öckerö sn (O).
-Gift I 1733 10/6 med skepparen (skutan Viktoria) Bryngel Andersson från Björkö Västergård, född 1698 29/10 som son till Anders Larsson och Karin Gunnesdotter, död oktober 1733.
-Dotter Karin 1734 13/2.
-Gift II 1736 14/11 med Anders Olsson Gadd från Lilleby Mellangård, Björlanda sn, född 1708 som son till Olof Olofsson Gadd och hans hustru Börta Olofsdotter, död 1741 9/11.
-Barn: Maret 1737 8/6 (död 1810 20/9) och Pernilla 1741 10/11. Pernillas son Petter Hansson gift med mostern Annas (nedan) dotterdotter Anna Katrina. En annan son, Anders, gift med Kerstin Nordtmans sondotter och bosatt i Öckerö Norgård.
-Gift III 1749 22/1 med Rasmus Mattisson från Brattön, Solberga sn. Kan ha varit son till Mats Olsson där, nämnd i mtl 1748 som fattig med sonen Erik, ogift.
-Barn: Anders 1749 16/10, Jacob 1752 18/8, och Anna (se ovan) 1754 26/4, gift i Harestad.

* Johanna Persdotter, född 1720-12-22 i Sörgården, Öckerö,
Öckerö sn (O), död 1802-04-27 i Gamla varvet, Göteborg,
Amiralitetsfs (O) (av ålderdom).
-I födelseboken bara Johanna, men vid vigsel II 1757 Johanna Juliana.
-Gift I 1749 29/19 i Öckerö sn med skeppskaptenen Johannes Larsson Bogman (född 1720-25, död 1751-54), son till skepparen och holmlöjtnanten vid Göteborgs amiralitet Lars Andersson Bogman och hans första hustru Britta Jonsdotter Lind.
-Son Alexander, född 1751 14/1 i Marstrand.
-Gift II 1757 7/12 i Marstrand med krögaren (möjligen först handelsman) Carl Kullman av okänd härkomst, död 1769 26/12 i Majorna (Göteborgs Örgryte sfs), 39 år och 7 månader gammal, av bröstsjuka.
-Son Johan Peter, född 1758 8/9 i Marstrand, flyttade från Öckerö socken 1784 (mtl).


 

Familj 8

 

Anna Jacobsdotter (från familj 6), född 1690-05-12
i Sörgården, Öckerö, Öckerö sn (O), död 1756 i Nordgården, Askesby,
Säve sn (O).

-Inbördes testamente 1746 28/6.
-Död hösten 1756: bou 18/10 och VHHR 1756 3/11, då hon var "nyligen avliden" (deras piga anklagades av dottern Kerstin i Öxnäs för att ha stulit en särk från sin matmoder Anna. Förlikning).


Gift 1710-06-05 i Öckerö sn (O) med
Hans Svensson, född i Nordgården, Askesby, Säve sn (O), död 1763
i Nordgården, Askesby, Säve sn (O). Nämndeman i Askesby.

-Son till nämndemannen Sven Persson och hans hustru NN Maltesdotter (från Kuröd i Ytterby sn). Gården (½ kronogård, under hans livstid ökad till 3/4) inköpt och inte ärvd.
-Död 1763, bou 16/5 (bunden i ISHR bou). Där nämns hans testamente 1762 20/11 om lika arv son som dotter.


Barn:
* Anders Hansson, född i Nordgården, Askesby, Säve sn (O).
-Anders blev också nämndeman och övertog gården efter föräldrarna (efter 1743 och före 1756).
-Gift I med Maret Andersdotter från Åseby Mellangård i Säve sn, dotter till Anders Andersson ibm, vilken före dotterns äktenskap inköpt gården. Maret dog 1743 25/12 enligt hennes bou (1744 3/8).
-Barn: Margareta på femte året 1744 och Nils.
-Gift II med Ingeborg Torkelsdotter (VHHR 1758 30/10), från Låssby Sörgård i Björlanda sn, dotter till Torkel Larsson och hans hustru Kerstin Persdotter.
-Barn: Torkel (född 1746), Sven (nämndeman i mtl 1790), Johannes och Lars.

* Kerstin Hansdotter, född 1717 i Nordgården, Askesby, Säve sn (O), död
i Mellangården, Öxnäs, Säve sn (O).
-Född omkring 1717.
-Gift I med Sven Andersson i Öxnäs i Säve sn. Han gift en gång innan.
-Gift II med Anders Andersson.
-Död 1795-98 i Öxnäs Mellangård.

* Margareta Hansdotter, född 1720 i Nordgården, Askesby, Säve sn (O),
död 1797-07-02 i Nordgården, Askesby, Säve sn (O).
-Född omkring 1720.
-Gift I med Nils Jonsson från Gunnesby Mellangård (död ibm 1769, bou ISHR 1769 21/4). Bodde där då.
-Fyra söner och fyra döttrar.
-Gift II med Olof Jönsson (dräng från Härröd) som dog 1782 i Askesby Nordgård (bou 27/6) och hade änkan Margareta Hansdotter med arv av 3/16 i Askesby Nordgård. Inga barn i det äktenskapet.


Forskare:
© Henrik Karlsson. Adress: Villagatan 9, 432 44 Varberg, Sverige. Telefon: 0340/611185
Denna sida är skapad med datorprogrammet Holger8 2017-02-17